Jag hade testat att köra och backa litegrann här hemma innan det var dags att på riktigt åka iväg. Men redan när vi pratade om att köpa husbil så sa jag att jag vill ha en bil som även jag kan/får köra. Det är viktigt för mig att även jag kan köra och har möjligheten att åka iväg med tex min syster på egen hand. Men det var en nervös Catarina som satte sig bakom ratten med syrran bredvid. Det jag var mest nervös över var att köra genom Göteborg samt att backa in på campingtomten.
Men det visade sig inte vara några problem med något av det. I Göteborg hade jag syrran som hjälp vid filbyten, hon kontrollerade extra i "sin" spegel så det var lugnt att byta fil. Och när vi kom fram till campingen i Ullared visade det sig att de som kom före oss och fick platsen bredvid också var helt nya med husbil. Men jag måste erkänna att jag faktiskt var lite stolt över min prestation när husbilen stod på plats på campingen. Tänk att jag, som aldrig kört något större än en personbil hade lyckats köra genom Göteborg och backat in husbilen hyfsat rakt på campingen.
En natt tillbringade vi på campingen i Ullared och på hemvägen kändes det inte lika nervöst att köra genom Göteborg, fast för att vara på den säkra sidan så bad jag syrran hålla lite koll på trafiken hon också och det var inga problem den här gången heller.
Redan nu kände jag att husbilslivet är min grej, bara efter två små resor. :-)
Det där gjorde vi bra! =)
SvaraRadera