I vår husbil: Örebro!

Vi tar en sista resa med husbilen innan vi börjar jobba igen och vi hamnade i Örebro. Örebro ligger vid Hjälmarens västra strand i Närke och är Sveriges sjätte största stad med ca 107 000 invånare.

Under första hälften av 1900-talet var Örebro känt som skostaden då det låg ett stort antal skofabriker här. Nu är dessa nedlagda.

Namnet Örebro, vart kommer det ifrån?

Enligt en äldre uppfattning var Eyrasundsbro eller Eyrasund (jfr Ör) senare Öresund det ursprungliga namnet på Örebro. Denna äldre etymologi är numera övergiven och det anses att Eyra är en felaktig och missuppfattad form för Öra i Örebro. Namnformen Eyra användes i namnet på stadens fotbollsanläggning Eyravallen i mer än 80 år, nu heter dock arenan Behrn Arena.

På Stortorget i Örebro hittar man Rådhuset. En stor pampig byggnad.

Efter den stora stadsbranden 1854 då stora delar av centrala Örebro brann ritades stadsplanen om och mellan 1858-1863 bygdes rådhuset.

I rådhuset skulle stadens förvaltningar och myndigheter ligga och när det byggdes låg Örebros invånarantal på ca 10 000 personer. Det sägs att kung Karl XV vid ett besök i staden sade: Å hut Örebroare- bonera inte, svagdricka för han tyckte att Rådhuset var allt för stort och påkostat för en stad av Örebros storlek.

Vid sekelskiftet (1900) byggdes rådhuset om.

På 1950-talet renoverade man husets interiör. Nu har bara sessionssalen den ursprungliga inredningen från 1901. Exteriören är bevarad bortsett från fönstersnickeri, entrédörrar och trappor.

Under åren 1987-1988 restaurerades Rådhuset varsamt och med medverkan av antikvarier från Örebro läns museum. Man ville ha tillbaka den ursprungliga färgsättningen på fasaden, fönstersnickerier och gjutgärnsdekorationerna.

Rådhuset i Örebro är det enda i landet som byggts i nygotisk stil. En annan känd byggnad är parlamentet i London.

Gotiken är medeltida byggnadsstil som karakteriseras av spetsbågar, målade glasfönster med spröjsverk och spetsiga takdekorationer. Formen uttrycker en strävan mot höjden.

Rådhuset fick på nyårsafton 1999 ett klockspel. De sju klockorna är gjutna i Chania på Kreta i ett traditionellt gjuteri och på alla klockor finns en devis: "formad i en brytningstid, att följa oss i en framtid". Under klockringning får man se olika figurer/statyer "åka ut" genom en fönsteröppning. Statyerna/figurerna man får se är: Vikingen, Olaus Petri, Cajsa Warg, smeden, Hjalmar Bergman och en ung kvinna av idag symboliserar olika delar av Örebros historia.

Figurerna är skapade av den Bulgariska konstnären Emil Mirtchev och de är gjutna av nedsmälta granatskärvor från gamla Warzawapakten.

Melodin som klockorna spelar är komponerad av Jan Inge Hall från Örebro.

Den ovala transportbana som statyerna åker på är en specialkonstruktion gjord av ett Örebroföretag, Laxo Mekan. Med millimeter och sekundsprecision är den avpassad och kopplad till både fönster och klockor för att föra fram statyerna vid exakt rätt tidpunkt.

När den största klockan slår an inledningstonen öppnas fönstren och transportbanan skjuts sakta fram så figurerna visas för åskådarna. Två varv går banan och sedan skjuts banan in igen.

Än idag finns kommunens politiska ledning och delar av kommunstyrelseförvaltningen i Rådhuset.

En annan byggnad vi gick förbi idag var S:t Nicolai församlingshem.

På en skylt på huset kan man läsa: Enligt traditionen medeltida gillestuga. Senare Örebros trivialskola intill 1809. Sammanträdeslokal för bondeståndet vid 1810 och 1812-års riksdagar i Örebro. Örebros stadsbibliotek 1910-1932.